Förkylningshelvete.

Jag tror alla hatar sommar som går mot höst förkylningar. De ligger kvar i kroppen i veckor eller kanske till och med månader innan de bryter ut, om de ens bryter ut. Har man dock turen att det bryter ut då brukar hela förkylningen försvinna med det. Alltså, får man feber (hög feber) så brukar allt försvinna så fort febern är över. Men den här gången verkar inte det gälla. Min höga feber är äntligen helt borta, men ersattes snabbt av smärtande huvudvärk och hostningar som inget annat. Planen var att jag skulle stoppa i mig en alvedon och ha med halstabletter och dra mig mot skolan. Men efter mitt ständigt skyllande på alla på tunnelbanan som begett sig ut trots att de inte varit helt friska fick min låtsas pappa att sätta ned foten. Jag har suttit och hostat sönder halsen hela morgonen och nu sa han att det är bättre att jag är hemma. Jag har ju trots allt bara en lektion och att hosta på hela lektionen och kanske till och med smitta andra hade inte varit så snällt. Så ja, det var så det fick bli. Varje gång jag säger någonting så börjar jag hosta. Så det får bli en tyst dag med mycket te och halstabletter, samt att fortsätta gå på min hostmedicin, så får vi hoppas på det bästa.
Osminkad och oduschat hår men kör ändå en klassisk pose haha
Den här lilla plutten har varit mitt sällskap den här veckan när jag varit hemma. Som tur är har Patrik eller någon annan tagit ut honom på långa promenader, så jag har bara fått honom att gosa med.

Gillar

Kommentarer