O2 Arena

Efter konserten igår så var det ungefär 35 tusen människor som skulle ta sig därifrån, genom samma fyra portar. Vi tar oss ut ganska snabbt då Ebba inser att hon glömt sin halsduk och vänder för att hämta den. Jag greppar ta i hennes rygg men tappar taget när typ hundra människor tryckte för att komma vidare åt andra hållet. Så jag och Felicia försöker snabbt springa efter och hitta Ebba. Men hon var no where to be seen. Plus att hennes mobil dött under konserten. Så vi skrek efter henne och en vakt frågade oss vad som var fel. Vi förklarade allt, slussades vidare så vi skulle se bättre. Fick träffa vakt managern som bad oss gå och ropa ut hennes namn i högtalarna. Men när vi kommer till utroparna så säger de bara att vi ska sitta ned och ta det lugnt eftersom vi inte kunde ringa henne. Så vi satt där i 45 minuter medan de hela tiden sa att en vakt skulle skicka henne hit om de såg henne. Men tillslut går vi bara vidare. Det hjälpte ju inte att sitta där. Och då ser jag henne. Vid utgångarna. Så jag skriker till Felicia att hon är där och bara springer. Jag skojar inte när jag säger att det blev som i en film. Hon kommer som en gråtande unge och jag springer som en panikslagen mamma och kramar om henne. Hon var funnen.

Att det alltid ska lyckas hända mig och Ebba nåt...

Gillar

Kommentarer